Vänd inte den sörjande ryggen även om du inte vet vad du ska säga. En nick, ett leende eller en kram räcker för att visa empati om orden tryter.
Det här låter kanske hemskt, men ibland är jag bara så trött på mina gamla föräldrar. De är båda strax över 70 år gamla och sen de gick i pension har de liksom blivit allt mer negativa i sin syn på varandra. Det känns som om de förtär varandra och kanske skulle de vara gladare på var sitt håll. När jag pratar med mamma klagar hon på hur slarvig och slö pappa är och när jag pratar med pappa klagar han på hur tjatig mamma är. Lite av denna gnällvisa har nog alltid funnits, men det har blivit betydligt värre sen de slutade arbeta.Jag är själv gift och har fyra barn och en hektisk vardag. Just nu orkar jag knappt med att ringa mina föräldrar eftersom samtalen suger energi, men värst är förstås att veta att de inte är lyckliga ihop. Hur ska jag göra? Är det ens möjligt att förändra en negativ trend i ett äktenskap mellan två äldre personer som levt ihop så länge? N. S.
Jag vill inte bryta kontakten med min systers exman, fast de har en jobbig skilsmässa bakom sig, är det illojalt mot min syster?
Just nu orkar vi inte ens prata med varandra och uppdelningen ligger på is. Veckans fråga om gräl i familjen efter att föräldrarna dött.
Enligt teorin om kärleksspråken (boken “Upptäck kärlekens fem språk”) finns det flera kärleksspråk: Tid, Ord, Gåvor, Tjänster och Beröring, men vi talar alltid bara ett starkast. Pratar du och din partner rätt språk för att förmedla att ni älskar varandra? Gör vårt test!